Är fritt tänkande per definition bra?

Jag intervjuade för ett tag sedan Lasse Wilhelmsson i denna intervju. Vi diskuterar allt möjligt och bland annat ”fritt tänkande”. Jag är inte säker på att fritt tänkande per definition är bra, och jag tycker kanske att kaoset i samhället idag till viss del ger mig rätt i denna min misstanke. Lasse har tydligen fått lite frågor om min inställning till begränsat tänkande från sina läsare och lyssnare och jag publicerar här hans fråga och mitt svar för även min lilla läsarskara:

Från Lasse:

Det är många som hört av sig om intervjun och alla tycker det är märkligt att du förespråkar tankekontroll. Jag skrev ju till dig och i min egen kommentar till utskicket av intervjun att tankens frihet inte är detsamma som handlingars frihet. Att människans tänkande befrias är ju en förutsättning för att hennes handlingar skall kunna begränsas på ett ”vettigt” sätt i en samhällelig moral. Har du helt enkelt tänkt oklart där, eller hur menar du?

Om du skriver ett svar så kan jag skicka ut det på min sändlista.

mvh

lasse w

Mitt svar:

Hej Lasse,

Jag vet inte vad som är rätt och fel. Jag bara ser att frihet nog kan definieras på lite olika sätt och att något som sägs vara frihet inte nödvändigtvis är bra. Vad är en ”vettig” begränsning av människors handlingar och varför skulle den fria tanken vara en förutsättning för detta? Samhället idag går mot omedelbar behovsuppfyllelse i de flesta avseenden. Vill du ha något – köp det (gärna för lånade pengar), vill du göra något – gör det. Denna typ av frihet leder till att man blir slav under sina egna drifter, vilket i sin tur är något etablissemanget gärna ser för massorna. Det leder till en lättstyrd identitetslös befolkning som uttrycker sin personliga identitet genom sina konsumtionsmönster…. man blir slav under pengar/mode/trender som alla är ”idéer” etablissemanget matar oss med via massmedia.
Extrem liberalism är uppenbart inte bra; var går då gränsen? Kan en bra idé vara bra om de skall följas enbart med begränsningar? Då är det ju inte längre Liberalism. Jag blir faktiskt mer och mer övertygad om att dessa idéer om tankens frihet är något som inte är bra. Jag tror det är ett spratt som spelats västvärldens kristna befolkning; att vi skall vara fria i tanken och göra uppror mot all form av auktoritet. Auktoritetstro är inte dåligt per definition. Föräldrar utövar auktoritet över sina barn för barnens bästa, men även denna form av auktoritet är ju idag ifrågasatt genom bland annat skolans normkritiska fostran. John Robison skrev boken ”Proofs of a Conspiracy” år 1795 där han förutsåg vad som kommer hända med västvärlden efter att franska revolutionen ”avsatte” kyrkan som det moraliska och etiska rättesnöret. Han beskrev kaoset i Sverige av idag över 200 år innan det bröt ut på allvar.
Vi i västvärlden kunde stå emot både Islam och Judaiseringen på den tiden då vi hade tydliga kristna doktriner att följa. Dessa tydliga doktriner har raderats från vårt medvetande genom att kyrka förlorat sitt inflytande. Vi är idag ideologiskt försvarslösa mot korkade doktriner så som Islam och Judendom. De flesta framgångsrika samhällen har haft ganska, eller väldigt stark auktoritetstro.

Detta generella uppror som vi idag gör emot auktoritet leder till västvärldens totala sönderfall. Man kan faktiskt dra en parallell till skapelseberättelsen: Adam och Eva åt av kunskapens träd då de ville själva kunna avgöra vad som är gott och vad som är ont. De ville inte lita på att Gud instruerade dem om vad som är bra och dåligt. De gjorde uppror mot den enda auktoritet de hade. På grund av detta fick de lämna paradiset. Detta är vad vi sysslar med idag. Frimurartankar och judaiseringen är det som gör att vi själva vill avgöra vad som är bra och dåligt i stället för att lita på en auktoritet. Den ultimata auktoriteten är den som skapat oss och den världsliga auktoritet som inte erkänner att den står under sin egen skapares auktoritet är inte legitim.

Det hela kokar så att säga ner till: Finns Gud?

Om svaret är ja så är vi definitivt på väg åt fel håll idag; vi är på väg bort från Gud. Är svaret nej…. ja då finns det väl inget rätt och fel…. då är väl en samhällsriktning lika bra som någon annan och vill folk ha sex med sin döda maka så kan vi väl inte döma dem för det… om Gud inte finns så finns heller inte något som är objektiv rätt och sant. Då kan alla avgöra för sig själva vad som är rätt för dem. De kan vara helt fria i tanken och ingen som är fri i tanken kan tala om för någon annan att det de gör eller tänker är fel. Vad som är rätt för dig är inte nödvändigtvis rätt för någon annan i en värld med helt fritt tänkande.

Det finns dessutom logiska filosofiska bevis för att Gud finns. Sedan vilken religion som är den rätta för att ge Gud det erkännande han förtjänar är en annan fråga. Men även Islam anser att den som inte på något sätt erkänner att det finns en Gud står endast marginellt över boskap i värde. Anser man att Gud inte finns så blir ens primära syfte här i livet att uppfylla sina behov och drifter, och då skiljer vi oss inte speciellt mycket från djuren.

Slutligen:

Jag säger inte att jag vet att Gud finns. Jag säger att för mig är Guds existens den mest logiska förklaringen till min egen och universums existens. Den som inte anser att Gud finns, ser ett större mirakel i sin egen existens än det mirakel att Gud existerar. Jag tror på den lägre nivån av mirakel… att Gud finns.

Ta till exempel uppkomsten av liv:

Vi skall alltså tro på den ”vetenskapliga” förklaringen att liv uppstår spontant av en slump om förutsättningarna bara finns. Well förutsättningarna finns här på jorden. Såvitt jag vet så har man inte kunnat observera spontanuppkomst av liv någon stans på något sätt här på jorden. Man kan heller inte  lyckats reverse engineer liv. Ta den absolut enklaste livsformen du kan tänka dig, ge alla vetenskapsmän i världen uppgiften att ur livsformens beståndsdelar skapa en kopia av den livsform som faktiskt finns. De kommer inte att lyckas, och ändå skall vi tro att om vi lägger alla dessa beståndsdelar i en behållare och väntar så kommer någon gång i  tiden liv att uppstå spontant. Jag skulle säga att detta är ett ganska ovetenskapligt sätt att förhålla sig till förekomsten av liv. Alla världens vetenskapsmäns gemensamma ansträngningar ger ett sämre resultat än vad slumpen, med hjälp av tiden, gör….. om så vore fallet så tycker jag vi helt skall sluta forska på saker och bara vänta på att slumpen fixar det vi vill ha fixat.

Det blev lite mer än bara fria tankar…. men så blir det när man tänker fritt på mitt sätt :o)…

mvh,

Erik