Sveriges viktigaste fråga

Vilken fråga är den viktigaste för Sverige och Sveriges överlevnad?

För att svara på den frågan måste man först definiera vad som är Sverige… vad är det som är unikt med Sverige? Vad är det som gör att Sverige inte kan bytas ut mot Norge, Belgien, eller Kamerun? I mitt tycke är det som definierar Sverige det svenska folket. Med andra ord är frågan; Vilka tillhör det svenska folket och vilka gör det inte, Sveriges viktigaste fråga. Utan ett svenskt folk kommer Sverige att upphöra att existera som unikt land.

Vem som är svensk och vem som inte är det är en väldigt svår fråga, men bara för att den är svår kan man inte som dagens politiker helt undvika den genom att indoktrinera svenskarna med att de skall vara obegränsat öppna och toleranta. Om det inte finns en gräns för toleransen, så finns det heller inga gränser för vilka värderingar eller idéer det svenska folket skall acceptera. Utan gemensamma värderingar kan man inte bygga ett fungerande samhälle. Då finns inga konventioner för hur man skall bete sig och hur man skall förhålla sig till sina medmänniskor. I ett obegränsat tolerant samhälle blir livet mycket komplicerat, då det inte går att ta något i det dagliga livet för givet eller självklart. Sverige är med rasande fart på väg mot detta norm och konventionsfria samhälle, där man aktivt måste fundera på hur man skall bete sig varje gång man interagerar med en annan människa; skall jag ta min chef i hand när jag träffar honom för första gången? Skall jag ha kläderna på eller av när jag simmar i badhuset? Är det siesta kl. 12:00-14:00? Bara för att nämna några saker som var ickefrågor i det värderingsmässigt och etniskt homogena Sverige som existerade för ett antal decennier sedan. Dessa frågor kan vara spännande att förhålla sig till när man är på besök i andra folks länder och försöker passa in i deras normer och konventioner. Att behöva aktivt reflektera över detta i sitt eget hemland innebär att ens eget hemland är under värderingsmässig attack.

Dagens politiker definierar det svenska folket på ett sätt som gör det omöjligt att dra någon som helst gräns mellan det svenska folket och de övriga folken i världen. Vi svenskar tillhör enligt politikerna samma folk som Nigerianerna eller Aboriginerna. De som inte skriver under på denna villfarelse stämplas gärna som en ondskefull människa, eller till och med som potentiell massmördare. Detta genom att referera till Nazismen i Tyskland under 30 och 40-talet. Bara för att Nazisterna påstås ha genomfört massmord under andra världskriget. På grund av att Nazisterna var vita som kände en folkgemenskap baserat på vithet skall alla vita känna ett ansvar för detta påstådda massmord, och inse att de själva är potentiella massmördare om de skulle underhålla liknande tankar om folkgemenskap baserat på etnicitet.

Med samma logik borde vi kunna säga att alla svarta som känner lojalitet mot andra svarta baserat på etnicitet skall känna ansvar för alla de brott som svarta begår och inse att de är potentiella brottslingar om de anser sig tillhöra det svarta folket. Om man lyckas ta sig förbi den hjärntvätt som etablissemanget dränker oss i om att man som vit (kaukasier, arier, eller vad man nu vill benämna vita människor), är en potentiell massmördare vars massmördar-gen aktiveras den dag man som vit funderar över om man tillhör ett folk eller inte, så är mycket vunnet.

Är jag verkligen ondskefull bara för att jag känner en viss lojalitet med andra vita människor baserat på deras vithet?

Är vithetsnormen verkligen ondskefull och klandervärd i Sverige eller andra Europeiska länder?

Innebär högre lojalitet bland vita, med just vita, ett förakt mot andra?

Utan hjärntvätt borde alla vita (och färgade) människor svara nej på ovanstående. Tyvärr är hjärntvätten så stark i Europa, och framför allt Sverige, att väldigt många vita människor skulle svara ja på ovanstående frågor.

Om differentierad lojalitet i sig själv är ondskefull oavsett grund, så är även kärnfamiljen en ondskefull konstellation. De flesta är nog överens om att man känner en större lojalitet med personer ur sin egen familj än med personer ur andra familjer. Och de flesta är nog överens om att den högre lojaliteten med människor ur den egna familjen jämfört med lojalitet med människor utanför den egna familjen, är något naturligt och positivt. Det innebär inte att man föraktar människor från andra familjer.

Vad krävs då för att man skall anses vara del av det svenska folket och måste man vara del av det svenska folket för att få bo i Sverige.

En grundförutsättning för att vara del av det svenska folket är att man själv vill vara del av det svenska folket. Om man hävdar sin rätt att vara en del av det svenska folket, men samtidigt vill åtnjuta beskydd eller privilegier som varande del av ett minoritetsfolk i Sverige, då är man i mitt tycke en aning förvirrad. Själva idén om att vara del av ett folk är att man inte är del av ett annat folk. Man kan inte vara del av två folk samtidigt.

Sedan finns det en mängd frågor som rör vad det innebär att vara Svensk, där bland annat etniskt ursprung är en inte obetydlig del. Vad som definierar det svenska folket och vem som är del av det är något man kan skriva böcker om. Tyvärr stämplas den typen av litteratur som ondskefull, rasistisk, nazistisk, eller något annat hemskt för att goda människor skall hålla sig borta från den typen av litteratur. Detta är nämligen farliga tankar för etablissemanget. Inser de vita massorna att de tillhör ett folk så kommer etablissemanget ganska snart att förlora sin makt och sina privilegier. St. Thomas Aquinas som var en mycket viktig katolsk tänkare på 1200-talet menade att del av en Nation/folk blir man först efter tre generationer. Skulle man säga att man blir del av det svenska folkets socialförsäkringssystem först efter 3 generationer så skulle invandringen till Sverige av andra folk vara högst hanterbar. Troligen skulle enbart ingifta, eller annars produktiva och för landet nyttiga personer stanna och till slut bli del av det svenska folket efter tre generationers uppriktiga strävan att bli det. En liten rännil av riktiga flyktingar som accepterar att vara andra klassens medborgare i Sverige, tills kriget i deras hemländer är slut och de kan återvända, skulle vi kanske också ha.

Krävs det då att man är del av det svenska folket för att få bo i Sverige? Jag skulle vilja säga att så inte är fallet. I begränsad utsträckning kan man acceptera att även andra folk bor i det svenska folkets hemland, men är det något folk som skall ha fler privilegier i Sverige än andra folk i Sverige så är det definitivt det svenska folket. Det borde vara det svenska folkets politikers främsta uppgift att se till att det svenska folket aldrig hamnar i en situation där de på något sätt kan konkurreras ut av andra folk i Sverige. Kanske skall bara det svenska folkets medlemmar ha rösträtt i Sverige och kanske skall folkdefinitionen var något i stil med St. Thomas Aquinas? För Sverige är inte alla människor lika mycket värda, lika väl som att det svenska folket inte är lika mycket värt för alla andra länder i världen. Idén om allas lika värde är en direkt attack mot den svenska identiteten och det svenska folket, och det är mycket mer ondskefullt att hävda att andra folk är lika mycket värda för Sverige som det Svenska folket, än att säga att det Svenska folket är mer värt för Sverige än andra folk. Utan det svenska folket försvinner nämligen den Svenska identiteten, nationen, och kulturen. Det ligger nära FN:s definition för folkmord, och det är definitivt ondskefullt.